Startsida > Om skolan > Presentation > Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Norra Real
2010-2011

Gymnasieskola
Norra Real

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Inledning
Norra Real har läsåret 10/11 en ledningsgrupp bestående av fyra personer; rektor med övergripande ansvar, två biträdande rektorer med personalansvar och en intendent med ansvar för ekonomi, lokaler samt personal. Läsåret 10/11 hade skolan 66 anställda lärare varav 41 heltidsanställda och 25 deltidsanställda. Omräknat motsvarade detta 54,4 heltidstjänster. Detta ger 5,7 lärare/100 elever. Andelen behöriga lärare var 94 %.

Den pedagogiska verksamheten är organiserad i 5 arbetsenheter. Varje arbetsenhet omfattar ca 12 lärare och 6 klasser, motsvarande ca 180 elever. Arbetsenheterna innehåller en blandning av elever från NV och SP. Lärarna undervisar i mesta möjliga mån elever som tillhör den egna enheten. Undantag gäller givetvis för lärare i språk, idrott och individuella val. Klasserna innehåller som regel 32 elever och varje klass har i allmänhet två mentorer, som ansvarar för 16 elever vardera. Som komplement till den reguljära organisationen i klasser tar skolan emot ca 20 elever på SP och NV inom ramen för Flexibelt lärande. Dessa har ett utökat mentorskap.

Antalet elever var i snitt under året ca 955. Till dessas förfogande står en heltidsanställd kurator, två skolsköterskor, en heltidsanställd speciallärare och en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare. Biblioteket har en bibliotekarie.

Nettoytan per elev var 9,0 kvm och hyreskostnaden per elev och år ca 9400kr. Elever och personal är stolta över en vacker skolbyggnad, men man upplever att det är trångt. Skolan uppskattas vara fullbelagd med 850 elever. 30 klasser med 32 elever i varje klass gör 960 elever. Matsal och idrottshall utnyttjas till gränsen för sin kapacitet. Skolan arbetar under året för alternativa schemalösningar och flexiblare undervisningssalar. Söktrycket till skolan är stort. För att öka kapaciteten behöver vi utreda möjligheterna att bygga om eller till matsal och idrottshall, alternativt hyra lokaler eller byta tjänster med närliggande verksamheter.

Skolrestaurang och städ sköts av upphandlade entreprenörer.

Norra Real har en väl fungerande elevkår, som på ett förtjänstfullt sätt bidragit till elevernas trivsel. Elevkårsstyrelsen har under året med framgång organiserat sig för att bli en tydligare samarbetspartner i relation till lärare och skolledning.

Skolan har en väl fungerande föräldraförening, som medverkar vid föräldramöten och en rad andra aktiviteter. Bland annat ansvarar föräldraföreningen för den uppskattade studentlunchen på utspringsdagen.
Vi har också en av stadens största alumniföreningar. Norra Realarnas Förening bidrar också till att höja kvalitet och stämning på skolan med föreläsningar för åk3 och elevstipendier.

Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning
Skolan har inför läsåret 11/12 omorganiserats för att svara upp mot ett närmare pedagogiskt ledarskap, den nya skollagen och gymnasiereformen. Lärarna arbetar med pedagogisk utveckling av programmen under ledning av utvecklingsledare i fyra programlag direkt underställda programmets rektor. För att säkra trygga rutiner under uppbyggnaden av den nya organisationen arbetar rektorer och elevhälsoteam med klassernas mentorer årskursvis. Parallellt planerar vi att stärka ämnesutvecklingen genom tydligare uppdrag och delegerat ansvar till ämnesansvariga. Målet är en effektiv matrisorganisation för utveckling på programnivå och ämnesnivå som svarar mot höga akademiska krav, delaktighet samt en trygg och inspirerande arbetsmiljö för såväl elever som personal.

I skolans ledningsgrupp ingår på deltid en gymnasiechef och en administrativ chef med ansvar för lokaler och personal. Syftet är att samordna och effektivisera ledning och administration samt skapa förutsättningar för vidgat samarbete och utökad verksamhet.

Följande utvecklingsområden angavs i den förra kvalitetsredovisningen:

Insynsarbete
Intern kompetensutveckling i form av kollegiala besök på lektioner, och praktiskt samarbete i form av delat ansvar för undervisning, examination, mentorskap, utvecklings- och ansvarsuppdrag har bidragit till en ökad samsyn och professionell reflektion. Insynsarbetet bör utvecklas med vetenskapligt väl förankrade metoder och vidgas till att omfatta god pedagogisk verksamhet även vid andra instanser.

Elevers självbedömningsförmåga
Våra elever har fortsatt mycket goda studieresultat men många upplever enligt Brukarundersökningen inte att vi ger dem tillräckligt tydlig vägledning i sin kunskapsutveckling för att motsvara de egna prestationskraven. Detta är en källa till stress och därmed en möjlig delorsak till bristande arbetsro. Vår målsättning är också att om möjligt förbättra de goda studieresultaten. Fokus på elevers självbedömningsförmåga under året i kombination med ett aktivt ämnessamarbete inför gymnasiereformen har bidragit till en utveckling av praktiska verktyg för formativ bedömning. Dessa bör lyftas fram och utvecklas ytterligare samt stödjas av systematiska processer för utvecklingssamtal, utvärderingar och betygssättning.

Fronter
Alla lärare använder sig av kursrum i lärplattformen Fronter för sina kurser. Tillgängligheten till relevant information och möjligheten att kommunicera har därmed ökat. Klasserna har egna planeringsrum där de med mentorernas stöd bevakar aktiviteter som berör dem. Grupper skapar egna rum i Fronter för samarbete. Frånvaron förs i Fronter, man når sitt schema, sin studieplan och allmän information via Fronter. Vi behöver nu framförallt hitta vägar att påverka funktionaliteten i verktyget för att det ska svara mot våra behov.

Flexibilitet och rationaliseringsarbete
För att på bästa sätt möta våra elevers individuella behov har vi prövat mer flexibla upplägg av studierna. Vi har kompletterat reguljär undervisning med möjlighet till prövning, IT-stödd handledning, samarbete med andra aktörer och egna lärarresurser för undervisning i mindre grupp. Insatserna har synliggjorts och samordnats. Dessa flexibla studielösningar har vi systematiskt registrerat i de individuella studieplanerna för att trygga uppföljning och stöd i arbetet via respektive elevs mentor. Framarbetade rutiner anpassas framledes efter ny skollag och gymnasieförordning.

Vi har skapat schematekniska möjligheter för lärare att samarbeta inom och mellan ämnen i syfte att utveckla arbetsbesparande, högkvalitativ undervisning och examination. Arbetet kommer att fortgå inom ramen för programlagens och ämneslagens utvecklingsarbete.

Mål/Åtaganden

Normer och värden

Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Likabehandlingsplanen med skolans ordningsregler uppdaterades i januari 2010 efter beslut i skolkonferensen. Efter att läsåret 2009/2010 ha förankrat och diskuterat dessa i alla klasser valde vi att till läsåret 10/11 göra en fördjupad analys via fokusgrupper av elever.

En löpande, systematisk inventering av den psykosociala miljön har läsåret 10/11 gjorts av kurator och klassernas Friendsombud. Vidtagna insatser förankras och utvärderas av skolledning och elevhälsoteam efter hälsosamtal i åk1, brukarundersökning i åk2, utvärdering med Friendsrepresentanter i åk3 och utvecklingssamtal med samtliga klassers mentorer.

Likabehandlingsplanen bör ses över, förtydligas och förankras brett i relation till vår nya organisation läsåret 11/12.

NÄMNDMÅL:
3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö

ÅTAGANDE:
Nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling

Arbetssätt
Likabehandlingsplanen uppdateras i januari varje år i samråd med eleverna. Detsamma gäller ordningsreglerna. Varje klass har Friendsombud med särskilt ansvar för den psykosocila miljön i klassen.

Uppföljning
Uppföljning sker framförallt under arbetet med uppdatering av planerna, men även via kontinuerliga möten mellan Friendsombuden, kurator och lärarrepresentanter, via utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet och via gymnasieundersökningen.

Resultat
Det systematiska arbetet med Friends har lett till en tydligare bild av skolans psykosociala miljö. Norra Real är en lugn och trygg skola med en tillåtande atmosfär. Mobbning är mycket ovanligt. Ensamma elever som har svårt att komma in i klassgemenskapen förekommer dock. Mentorer, elevhälsoteam och skolledning har därför aktivt arbetat för att organisera introduktionsperiod, undervisning och schemabrytande aktiviteter så att alla elever inkluderas. Läraren grupperar, roterar och placerar eleverna i undervisningen för att undvika låsta grupperingar som riskerar att lämna någon utanför.

I gymnasieundersökningen svarade eleverna i åk2 på följande sätt när det gäller att känna sig trygg i skolan på en 5-gradig skala: (5) 71% (4) 24% (3) 4% (1-2) 1%. Vid hälsosamtalen i åk1 kunde skolsköterskorna konstatera att andelen elever som upplever sig ensamma minskat sedan föregående år.

ÅTAGANDE:
Öka elevernas arbetsro
Arbetssätt
Alla klasser har ett planeringsrum i Fronter där prov och redovisningar skall bokföras. Planeringen av prov och redovisningar skall genomföras i samverkan mellan lärare och elever. Vi kommer också att erbjuda eleverna antistresskurser i samband med vårt jämställdhetsprojket finansierat av Skolverket.

Uppföljning
Uppföljning sker kontinuerligt under året och i samband med utvärdering av varje kurs samt i utvecklingssamtal med mentor två gånger per läsår.

Resultat
Varje klass har läsåret 10/11 ett planeringsrum i Fronter där de med sina mentorers stöd för in de aktiviteter och examinationer de överenskommit med sina lärare. Vid utvecklingssamtalen med mentor lyfts för varje elev hur man upplever sin arbetssituation, mål, resultat, utvecklingsbehov och behov av stöd för att uppnå detta.

Elever och personal upplever Norra Real som en lugn och trygg skola där man fokuserar på sina studier. Den upplevda stressen för studier och studieresultat är dock ett problem vi tar på allvar. En stor andel av de elever som uppsöker elevhälsovården har stressrelaterade symptom, speciellt gäller detta flickor. Det antistressprogram vi prövade läsåret 09/10 gav goda resultat men behöver anpassas tidsmässigt för att inte väljas bort som ytterligare ett stressmoment.

Samtidigt upplever både lärare och elever att det har blivit mycket trångt i huset. Kursgrupperna är stora - i snitt 30 elever - i salar som ursprungligen byggdes för 24 och över 900 elever samsas om de gemensamma utrymmena som inte är anpassade till en modern studiemiljö. Vi saknar grupprum och arbetsplatser för grupp- och självstudier. En modern pedagogik med grupprelaterade uppgifter och dialog mellan elever höjer ljudnivån i trånga klassrum.

Påståendet "Det är arbetsro på mina lektioner" i Brukarundersökningen i åk2 gav följande resultat: (5) 9% (4) 44 % (3) 33% (2) 10 % och (1) 4%. Således upplever 14% att de får dålig arbetsro i skolan.

Bedömning och analys
Stress ger koncentrationsproblem. Höga eller otydliga prestationskrav kan bidra till att alltför många upplever bristande lugn och arbetsro. Vi arbetar vidare med stresshantering. Dels förebyggande genom att undanröja möjliga stressmoment, dels genom att tidigt identifiera stressymptom, erbjuda hjälp till självhjälp och åtgärda orsaker.
En genomlysning av hur lokaler och schema påverkar upplevd stress bör genomföras.
Samplanering av elevernas arbetsbörda behöver förbättras ytterligare för en jämnare arbetsbelastning.

I samband med omorganisation, implementeringen av gymnasiereformen och ny skollag bör nya rutiner för elevinflytande och systematiskt stöd i självbedömning av kunskapsutveckling tas fram i dialog med elever och personal.

Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg

NÄMNDMÅL:
1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever och vårdnadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa Indikator

ÅTAGANDE:
Öka skolans användning av IT i den pedagogiska verksamheten

Arbetssätt
Alla kurser har kursrum i Fronter med befintlig information kring kursen inlagd i rummet. Vi ska också påbörja arbetet med digitala lärmoduler, som med fördel kan läggas in i Fronterrummen. Mindre information i papperform och mera i digital form.

Uppföljning
Gymnasieundersökning och utvärdering av respektive kurs. Dialog med eleverna på AE-möten.

Resultat
Tillgängligheten till relevant information och möjligheten att kommunicera har ökat. Alla lärare använder sig av kursrum i lärplattformen Fronter för sina kurser. Grupper skapar egna rum i Fronter för samarbete. Frånvaron förs i Fronter, man når sitt schema, sin studieplan och allmän information via Fronter. Grupper i Fronter kan även nås via e-post och SMS. Frånvarorapporteringen i Fronter har dock även detta år störts av svåra tekniska problem.

Lärare har framgångsrikt utvecklat digitala lärmoduler för flexibla studielösningar. Enligt brukarundersökning och kursutvärderingar upplever en majoritet av våra elever god variation i arbetssätt. Erfarenhetsutbyte pågår i arbetsenheter och ämneslag. Kompetensväxling och överföring av digitalt material har detta år stött på nya hinder kopplade till centrala avtal kring kontohantering.

Läsåret 10/11 avsatte vi visst tjänsteutrymme för IT-pedagogisk utveckling och stöd till personal. Vi lät även utbilda en egen PIM-examinator för att smidigt kunna fortsätta arbetet med PIM.

ÅTAGANDE:
Ökad andel elever med godkänt i alla kurser i slutbetyget

Arbetssätt
Alla elever har en individuell studieplan tillgänglig i Fronter för eleven, vårdnadshavare och mentor. Av studieplanen framgår avslutade och planerade kurser, omdömen och betyg. Vi arbetar för att tidigt identifiera studieprobelm i dialog med mentor. Åtgärdsprogram upprättas vid åtgärdsmöten. Stöd erbjuds i läs- och skriv och matematik samt av undervisande lärare. Inläsning erbjuds via restgrupper och prövning.

Uppföljning
Uppföljning sker vid utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet i kontinuerliga möten, av ansvarig skolledare vid klasskonferenser och i uppföljningsmöten med elev och föräldrar.

Resultat
Skolledning, elevhälsoteam och mentorer har läsåret 10/11 genomfört systematisk uppföljning av våra elevers studieresultat enligt ovan. Syftet har varit att förebygga och vidta tidiga åtgärder.

Ansvariga för att vidta tidiga stödåtgärder är i första hand undervisande lärare som i samråd med eleven preciserar vad eleven repektive läraren behöver göra för att eleven ska nå målen. Åtgärderna följs upp i elevens utvecklingssamtal med respektive lärare samt med mentor.

I de fall stödlösningar inom ramen för pågående kurser inte räckt till, har vi kompletterat reguljär undervisning med möjlighet till prövning, IT-stödd handledning, samarbete med andra aktörer och egna lärarresurser för undervisning i mindre grupp. Insatserna har synliggjorts och samordnats. Dessa flexibla studielösningar har vi registrerat i de individuella studieplanerna för att trygga uppföljning och stöd i arbetet via respektive elevs mentor.

Goda möjligheter till extra stöd i matematik finns via Mattecentrum som bedriver stödverksamhet vid Norra Real ett flertal eftermiddagar i veckan samt stödstugor bemannade av vår egen personal. Vi har även viss lärarresurs avsatt för specialpedagogiskt stöd i matematik.

Alla elever i åk1 har screenats för läs- och skrivproblematik och vid behov erbjudits stöd av speciallärare. För elever med en identifierad läs- och skrivproblematik upprättar speciallärare åtgärdsprogram i samarbete med skolstöd när så är relevant, föräldrar, elev och mentor. Information om pedagogiska behov och rätt till anpassningar ges till undervisande lärare skriftligt och i möten. Detsamma gäller för elever i behov av särskilt stöd vars underliggande svårigheter är av annan art. Under läsåret 10/11 berör detta cirka 60 elever vid Norra Real.

För elever med nedsatt hörsel finns anpassade klassrum med hörselslingor och lärarmikrofon installerat. Omfattande anpassningar har även gjorts för synskadade elever. Under läsåret 10/11 har vi en elevassistent anställd för hjälp och tekniskt stöd åt blind elev och undervisande lärare. För elever i behov av särskilt stöd avsätter vi dessutom resurs i form av utökat mentorsskap.

För elever som av olika skäl haft nedsatt förmåga att klara av sina gymnasiestudier har vi med framförhållning planerat förlängd skolgång. Under läsåret 10/11 avslutade 13 av 19 elever inskrivna i åk4 sina studier med fullständigt slutbetyg.

ÅTAGANDE:
Ökad flexibilitet i undervisningen

Arbetssätt
Vi kommer att ha en schemaläggning som uppmuntrar till ett flexiblare arbetssätt och möjliggör ämnesintegrering. De lärargrupper som så önskar får möjlighet att pröva ett mera flexibelt upplägg av kurserna. Delar av en kurs kan tex läsas via webben med läraren som handledare.

Uppföljning
Gymnaseiundersökningen, utvecklingssamtal samt utvärderingen av respektive kurs.

Resultat
Flexibilitet och rationaliseringsarbete
För att på bästa sätt möta våra elevers individuella behov har vi prövat mer flexibla upplägg av studierna. Vi har kompletterat reguljär undervisning med möjlighet till prövning, IT-stödd handledning, samarbete med andra aktörer och egna lärarresurser för undervisning i mindre grupp. Insatserna har synliggjorts och samordnats.

Vi har skapat schematekniska möjligheter för lärare att samarbeta inom och mellan ämnen i syfte att utveckla arbetsbesparande, högkvalitativ undervisning och examination. Arbetet kommer att fortgå inom ramen för programlagens och ämneslagens utvecklingsarbete.

Bedömning och analys
Som framgår av tabellerna ovan når eleverna på Norra Real mycket goda studieresultat. Majoriteten har för avsikt att gå vidare till högskolestudier inom tre år. De ställer höga krav på sig själva och sina lärare både vad gäller ämneskompetens och pedagogik. Vid kursutvärderingar i januari och maj samt i brukarundersökningen i åk2 framgick att 85% anser att deras lärare är kunniga eller mycket kunniga i sina ämnen, bara 2 % anser att så inte är fallet.

Utvärderingarna visar att vi behöver fortsätta att utveckla samarbetet inom lärarkollegiet och med våra avnämare samt, framförallt, utveckla tydliga verktyg och goda rutiner för att stödja våra elever i arbetet mot deras individuella mål (jfr. ”Ansvar och inflytande” nedan).

Den genomsnittliga poängen för avgångseleverna var 16,9. Av de elever som avgick med slutbetyg i juni har 99% grundläggande behörighet till högskola, 84% hade minst betyget G i alla kurser.

Endast 20 elever avbröt sina studier vid Norra Real läsåret 10/11. Dessa har läsåret 11/12 ersatts av elever som vill åter efter studieuppehåll.

Åtgärdsmöten hölls i april-juni med de 28 elever i åk3 som inte avslutade året med slutbetyg. Dessa har påbörjat sina kompletterande studier enligt plan i augusti 2011.

Det finns stort potential i den IT-pedagogiska utvecklingen vid skolan. IT-kompetensen hos personalen är dock olika hög. En bromskloss i sammanhanget är begränsningar av möjligheter att installera programvaror, trögheten i vissa system, höga kostnader för IT-utrustning och, framför allt att tillgången på elevdatorer inte täcker våra behov. Vi behöver även hitta vägar att påverka funktionaliteten i verktyget Fronter för att det ska svara mot våra behov.

Ansvar och inflytande

NÄMNDMÅL:
 4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande

ÅTAGANDE:
Öka elevernas inflytande över utbildningen och elevernas kunskap om deras egen studiesituation och förmåga till självbedömning

Arbetssätt
I varje kurs informerar undervisande lärare om målen för kursen samt hur bedömningen görs. Varje elev bör vara väl medveten om sitt betygsläge och få handledning i att själv bedöma sina kunskaper. Vi använder individuella studieplaner, utvecklingssamtal och studielägessamtal vid information om kunskapsutvecklingen. Vi skall fortsätta med och utveckla elevernas medverkan på AE-råden.

Uppföljning
Uppföljning i gymnasieundersökningen, i utvärderingen av varje enskild kurs samt via medarbetarsamtal.

Resultat
Tydligt fokus lades läsåret 10/11 vid att utveckla verktyg för elevers självbedömningsförmåga. Arbetet stöddes av fortbildningsdagar och erfarenhetsutbyten i samband med implementeringsarbetet inför det nya gymnasiet. De lärare som i Jämställdhetsprojektet utbildats i Learning Studies och Teaching for Understanding (TFU) har därvid utgjort en värdefull resurs.

Varje medarbetare har i medarbetarsamtal höst och vår med närmaste chef lyft sitt arbetssätt, målsättningar och sina utvecklingsbehov. Samarbete i ämneslag och arbetseheter har följts upp med ämnesansvariga och arbetsenhetsledare.

I kursutvärderingar januari och maj frågade vi särskilt efter hur eleverna uppfattade tydligheten i mål och kriterier samt stöd i arbetet mot målen. Dessa visar ett varierande men överlag något förbättrat resultat från första till andra utvärderingstillfället.
Av Brukarundersökningen i mars/april åk2 framgår att vi behöver lägga ännu mer kraft på detta område. Påståendet ”Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen” besvarades positivt av 63%, negativt av 11%. Påståendet ”Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till” besvarades positivt av 49%, negativt av 18%. Påståendet ”Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat” besvarades positivt av endast 38%, negativt av 28%.

Elevinflytande via klassråd, arbetsenhetsråd och skolkonferens har bedrivits enligt plan med varierande resultat. Skolledning och representanter för elevkåren har diskuterat nya funktioner för att tydliggöra och underlätta processer för elevinflytande.

Bedömning och analys
I och med omorganisationen 11/12 bör processer för elevinflytande ses över i samarbete mellan skolledning, elevkår och personal.

Även om enskilda lärare utvecklat sitt arbete i relation till målet ett öka sina elevers självbedömningsförmåga har detta inte fått tillräckligt genomslag generellt.

Våra elever uppnår mycket goda resultat men ställer mycket höga krav på sig själva och sina lärares förmåga att stödja dem mot målen.

Att 11% inte anser att ”Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen” tyder på att vi behöver skapa fler gemensamma och liktydiga mål- och kravbeskrivningar. Arbetet bör framförallt fortgå i ämneslag men även ämnesövergripande då ett större mått av ämnesövergripande samarbeten kan bidra till otydlighet kring vilka mål och krav som ställs utifrån respektive ämne.

Att 18% i brukarundersökningen inte anser att ”Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till” skulle kunna bero på att undersökningen gjordes innan mitterminsomdömen och utvecklingssamtal men bör kompletteras med djupintervjuer och en översyn av dessa rutiner.

Att 28% inte anser att ”Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat” bör ses mot bakgrund av våra elevers höga ambitionsnivå. Vi behöver utveckla verktyg och en terminologi som gör de mer abstrakta skillnaderna mellan prestationer på de högre betygsnivåerna begriplig för våra elever i ett tidigare skede av deras kunskapsutveckling.

Samverkan

NÄMNDMÅL:
5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks

NÄMNDMÅL:
6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt

ÅTAGANDE:
Ökad internationalisering

Arbetssätt
Vi vill förbereda våra elever på en alltmer globaliserad värld och erbjuda samarbete och utbyte med andra skolor i EU och resten av världen. Vi deltar i Kina-Indien-projektet och avser att göra en resa med elever i samband med deras P100-arbete. Samarbetet med vår vänskola i Novogorod fortsätter, likaså resor till målspråkslandet för elever som läser högre steg i språk.

Uppföljning
Redovisning och utvärdering efter genomförd resa/projekt. Spridning till resten av skolan.

Resultat
Läsåret 10/11 genomfördes ett antal resor med elever enligt ovan. Vi utvecklade framförallt kopplingen mellan dessa resor och målen för ingående elevers program och pågående kurser. I högre grad än tidigare år har vi arbetat för att resorna genomförts i samarbete mellan flera lärare och för att söka extern finansiering. Detta har underlättats av samarbete internationellt och med andra aktörer i Sverige.

Resultatet av resorna har redovisats inom arbetsenheter och ämneslag. Resorna har utvärderats av deltagande elever och personal. Vi avsatte viss resurs i maj 2010 för att inventera internationella utbyten, sammanställa och synliggöra dessa samt etablera kontakt med ansvarig för internationalisering vid förvaltningen.

Bedömning och analys
Avsatta resurser har givit många av våra elever minnen för livet, kunskaper och erfarenheter som ger en djupare förståelse för den utbildning de går och vad den kan leda till i framtiden. Vi har dock inte kunnat erbjuda alla våra elever möjligheten att resa.

Vi vill sträva efter att alla våra elever ska kunna delta i någon form av internationellt – eller nationellt – utbyte inom ramen för sina tre studieår. För detta krävs ett aktivt samarbete kring varje program och inriktning med i förväg avsatta resurser. Vi ser fram emot ett tydligare centralt stöd i detta arbete i och med omorganisationen.

Övrig uppföljning
Norra Real agerade läsåret 10/11 som enda skola i Sverige referensskola för två program i det nya gymnasiet, Naturvetenskapligt program och Humanistiskt program. Detta har inneburit att vi på verksamhetsnivå, programnivå och ämnesnivå aktivt deltagit i framtagandet av de nya styrdokument som ligger till grund för vårt fortsatta arbete.

I samband med detta utvecklingsarbete har vi synat tidigare styrdokument och vår nuvarande praktik både ur program- och ämnesperspektiv.

Därmed har vi skapat nya öppningar för pedagogiskt erfarenhetsutbyte och ett gott utgångsläge för implementeringen av det nya gymnasiet.

Sammanfattande analys
Andelen elever vid Norra Real som kan rekommendera sin skola till andra elever är påfallande stor och söktrycket är högt. Vår ambition är att alla våra nuvarande och kommande elever ska lyckas med sina studier i lika hög eller högre grad än sina föregångare.

Norra Real är en skola som vill ligga i framkant vad gäller lärares ämneskunskaper, modern pedagogik, tekniska hjälpmedel, trygghet och trivsel. Vi vill ta tillvara potentialen hos varje ung människa som kommer till oss och infria hennes eller hans förväntningar.

För att utveckla verksamheten i de avseenden vi inte helt lever upp till förväntningarna behöver vi samarbeta för att sätta tydligare gemensamma mål på alla nivåer av verksamheten. Vi behöver hitta nya vägar för att minska trängseln i huset och utveckla tekniskt stöd. Vi behöver utveckla elevinflytandet i pedagogiska frågor så att det upplevs meningsfullt att som elev lägga tid och kraft på att bidra till utvecklingen av verksamheten. Vi behöver dessutom undersöka hur vår kommunikation kring vad vi erbjuder och vilka krav det ställer kan utvecklas för att skapa realistiska förväntningar, ökad insikt och därmed ökad trygghet och trivsel.

Prioriterade åtgärder för utveckling
Vi ämnar bygga upp en effektiv matrisorganisation för utveckling på programnivå och ämnesnivå som svarar mot höga akademiska krav, delaktighet samt en trygg och inspirerande arbetsmiljö för såväl elever som personal.

Därmed behöver vi

• ta fram en gemensam målbild för Norra Real och för våra program via ett närmare pedagogiskt ledarskap med rektorer och utvecklingsledare i spetsen för programlag
• utveckla processer för verksamhetsplanering, utvärdering och uppföljning med ett större mått av medarbetar- och brukarinflytande
• stärka ämnesutvecklingen under implementeringen av det nya gymnasiet genom tydligare uppdrag och delegerat ansvar till ämnesansvariga
• lyfta fram verktyg för formativ bedömning och utveckla dem ytterligare
• säkerställa trygga rutiner under uppbyggnaden av den nya organisationen via samarbete mellan rektorer, elevhälsoteam och klassernas mentorer årskursvis
• tydliggöra systematiska processer för utvecklingssamtal och betygssättning

Via samordning och effektivisering av ledning och administration ämnar vi dessutom

• försöka påverka funktionaliteten i våra tekniska system så att de svarar mot våra behov
• skapa förutsättningar för vidgat samarbete såväl internt som externt
• skapa förutsättningar för att utöka verksamheten med ökad eller bibehållen kvalitet för brukare och personal

Kvalitetsredovisning upprättad av
Stockholm 2011-09-15
Maria Sellberg, rektor

Sidans topp

Kvalitetsredovisning Norra Real 2010-2011 (pdf)